0 Läs mer >>
"Before we step up"

Jag har nämt vid ett flertal tillfällen att jag är intresserad av hälsa. Jag har till och med tänkt att plugga några kurser inom ämnet. Men ändå så lyckas jag aldrig ta vara på min egen häsla speciellt bra. Här sitter jag nu med feber för tredje gången bara i år. Jag tar det som en stark varningssignal och känner nu, starkare än någonsin, att det är dags att ta tag i min hälsa på allvar.

Jag tänker börja med en nyttig kost. Mycket grönsaker och vitaminer. Att sätta mig ner och äta tre mål om dagen är också en regel jag ska börja följa. Utöver denna omläggning ska jag börja föra matdagbok. Det är något jag är känslig mot, men har aldrig lyckats klura ut vad det är. Men kanske det viktigaste jag ska göra med kosten är att ta bort mitt socker. Jag är gravt sockerberoende och måste ha mitt dagliga juice och chokladintag. Nu ska det bort. Det är inte okej att byta ut ett av dagens tre mål mot en liter cola och ett 200 g choklad.. Blä.



Sedan har vi träningen. Att leva häslosamt innebär att man rör på sig. Att man fyller lungorna med frisk luft och att man ser annat än lägenhetens väggar. Tyvärr så har jag ju en väldigt klen rygg efter två ryggskott och måste bygga upp den innan jag kan börja med någon sport. Jag testade ju att ta upp fotbollen igen där en snabbis, men lyckan blev kortvarig när ryggen gjorde sig påminnd igen. Men det är dags att ta tag i det nu. Jag måste boka några timmar med någon pt som kan lära mig diverse övningar som kan bygga upp min rygg igen. Bara som ett startskott. Jag tror det är väl spenderade pengar när man är 22 år och redan har en rygg i samma skick som en 60 årings..

Så en pt ska hjälpa mig bygga upp min rygg. Tills den magiska dagen är här tänker jag fortsätta med mina pws. En timme ligger min standardrunda på. Sen har jag två kortare och en betydligt längre. Jag älskar dessa pass. Bara jag och min musik. Tankarna får ta plats och den kalla luften slår mot ansiktet. Det bästa är när det regnar. Dessutom kör jag lite innefys när jag har orken. 100 situps, 50 armhävningar, 20 utfall per ben och några ryggövningar brukar vara lagom. Så nu gäller det bara att få detta till min dagliga rutin.



Men förutom kost och träning måste andra faktorer också spela in för att hälsan ska vara på topp. Alkoholintaget är en stor hälsobov. Men när man är en livsnjutare så är det svårt att inte unna sig de där glasen rödvin, whiskeyn eller de där engelska alesen. Och jag tror inte på vita månader, istället tror jag på att välja sina fester. Att festa var helg håller inte i längden och är faktiskt inte speciellt kul. Därför tänker jag nu börja planera in de helger jag ska festa och vilka jag ska hitta på annat. Och fundera på om de där spontana awsarna verkligen är värt det?

Men man måste också vara glad. Man kan äta, träna och dricka rätt. Men har man inte glädjen är hälsan i botten. Jag är för det mesta glad. Har mina bakslag. Mina dippar. Men för det mesta är jag faktiskt glad. Men jag vill ha något mer. Ett intresse. En utmaning. Jag vill ha någon form av hjärnstimulans. Jag vill nörda mig i något. Läsa böcker och drömma mig bort i. Leda diskussioner och informera om.

Ett steg i taget.
Love M.

Maybe we need to be m...

0 Läs mer >>
"And never said goodbye"



Jag måste iväg. Jag känner det i hela kroppen. Jag måste vidare. Jag vill utvecklas. Jag vill leva. Där jag bor nu går det inte att gå all in. Här måste jag hålla tillbaka. Jag kan inte bli den jag vill vara.

Det är sjukt frustrerande. Jag har ett bra jobb. En snygg lägenhet. Men det funkar inte längre. Jag vet att jag vill mer i mitt liv. Och jag klan inte se det på sikt längre. Det måste hända någonting nu. Och nej. Det är inte bara att jag är trött på Perstorp. Jag vill ha mer. Jag vill ha äventyr. Kreativa utmaningar. Träffa vilsna själar. Snacka meningen med livet och diskutera religion. Jag är trött på att hålla tillbaka. Jag vill gå all in.

Men hur ska jag hitta vad jag vill göra? Var jag vill vara. Hur jag ska göra det. Det är det som är kruxet. Jag har ingen aning. Jag har inte den där drömmen som de flesta har. Att bli lärare eller brandman. Ni vet. De där yrkena man har i huvudet som liten knodd. Jag kan inte minnas att jag haft någon sådan dröm. Eller jo. Servitris kommer jag ihåg att jag ville bli. Men något säger mig att det finns mer än servitrisyrket i min väg..

Ja, detta har min vecka fram tills hit färgats av. Grubbel. Grubbel. Och lite mer grubbel.

All in är ingenting!
Love M.

I left it all behind....

0 Läs mer >>
"She's got all the moves that make you give it up"



Jag har bestämt mig. - Jag ska börja dansa igen!

Det var idag när jag var ute på en fantastisk pw i det perfekta vädret som det verkligen slog mig. Jag måste börja dansa igen. Om jag tänker tillbaka till mina dansår så slår det mig hur lycklig jag var. Hur kul varje jag var. Varje pass. Alla skratt. All svett. Fy fan vad jag saknar det. Och vad är det för meningen med att sakna något som man faktiskt bara kan ta tag i?



Så finns det någon som är sugen på att joina? Jag tänker bilda en studiecirkel på abf (10 m från min dörr) där de har en lagom stor sal att utföra diverse moves i. Jag har ingen utbildning i dans. Har inte dansat halva livet. Bara ett par år under mina tonår. Då var det blandade stilar, något jag är sugen på nu med. En blandning av street, dancehall och reggae. Jag tänker att man slår på de bästa låtarna just nu, sätter ihop en enkel koreografi och bara kör järnet.

Ett pass innebär uppvärmning, lite styrka, stretching och en massa moves. How does that sound? Du har inget att förlora på att joina mer än att bli lite mer fit, ha lite roligare, få bättre kondis och klara movesen som gör dig till kung på dansgolvet! Att du dessutom kommer få bättre självförtroende och bli mer nöjd med din kropp är ju inte heller det något dåligt direkt.

Maila mig på [email protected] om du är intresserad eller redan har en grupp som man kan joina!

2012 är året då vi ska dansa fram!
Love M.

She don't wanna love,...

1 Läs mer >>
"Cannot be replaced"

Det här inlägget tillägnar jag en fantastisk tjej. Min lillasyster. Min bästa vän. - Amanda.



Amanda är tjejen som bodde på samma gata som mig under hela min barndom. Bara sju hus ner på gatan. Mina första minnen med Amanda är på dagis. När jag berättade att jag var kär i hennes storebror.. Haha. Hur gammal kan du ha varit då Mandy? Om jag var fem - sex. Fyra typ? Haha. Sedan följde år med en massa galet bus på Perstorps bästa gata. Med Amanda blev man aldrig sittande inne. Nej. Vi sprang i skogen, spelade fotboll eller åkte bräda. Vi var som tightast under högstadieåren. Vi snackade killar och fotboll. Vi spelade in filmer, dansade och krängde chips. Men sedan började jag skolan i Klippan. Du i Hässleholm. Du festade. Jag läxade upp dig. Vi gled ifrån varandra där ett par år. Snackade då och då. Kollade upp så vi levde typ. Men vi hade båda fullt upp. Du bjöd mig på din 18 års fest. Jag dig på min 20 års fest. Garvade precis som förr.



Så dröjde det egentligen tills för ungefär ett år sedan. Vi tog tag i att ses. Som vi hade tjatat om att göra ett bra tag men bara skjutit upp. Vi åkte till Skäralid. Hade med oss lyxfika och filtar. Jag kan ju enkelt säga att vi hade mycket att prata om. Du kom tillbaka in i mitt liv när jag behövde dig som mest. I början träffades vi mest på dessa fikastunder. Vi körde iväg nånstans och mumsade i oss något gott. Men sedan blev det allt mer häng. Och allt ärligare konversationer. Du blev ett enormt stöd för mig den kalla våren. Jag kommer aldrig glömma kvällen när jag hittar dig ute på balkongen. Med tårar i ögonen och allvarlig ton. Det var längesedan jag sett någon bry sig så mycket. Du gav mig den bästa kramen i mitt liv då. Sedan följde en sommar av galen fest, svettiga träningspass och mycket skratt. Du följde med till din första HIF match och jag kände att det nog kunde bli en människa av dig med ; ) Med hösten så kom mina soffor på plats och bakishänget var givet. Vi låg timmar i sträck under täcket och kollade på film. Snackade. Krängde något onyttigt. Under slutet av förra året så gick det inte tre dagar mellan tillfällena. 



Jag har alltid velat ha den där vännen. Ni vet SATC gänget. Den man kan ringa mitt i natten när det krisar. Den som alltid hänger med på galna äventyr. Den du snackar om exakt allt med och som alltid finns där. Den vännen är Amanda. Hon kommer mitt i natten när jag ringer henne. Hon säger aldrig nej till en roadtrip eller tur till havet. Jag är så oerhört glad att vi bestämde oss för att ses där i fjol. Att vi just åkte och fikade så vi hann snacka. Utan dig mitt lilla kex så hade jag inte varit den jag är idag. Utan krydd. Och jag hoppas att jag också ger dig någonting. Att du känner att du kan lita på mig så som jag på dig. Men det vet jag att jag gör. Du behöver också någon som lyssnar. Drar ut dig på äventyr and so on. Tack för att du är du Mandy!

Ja. Ett riktigt skrytinlägg. Men min blogg handlar om hur jag gör för att må bättre. Och här är Amanda en riktigt stor del. Jag hoppas alla får ha en sådan vän.

Puss på dig baby!
Love M.

You're original..

0 Läs mer >>
"Keep it clean"



Mer sena skypesamtal till folket! Alltså varför har jag inte tänkt på det innan. Att skypa om nätterna jag ändå inte sover på? Igår kom det kloka förslaget upp från en polare. Klockan var då någon gång runt ett. Fyra timmar senare stängde jag av datorn, så mycket klokare och aningen trött. Att snacka musik kan man verkligen göra i timmar. Och resor. Men framförallt musik. Att visa en annan person sina guldkorn och se reaktionen kan vara bland det häftigaste som finns. Ja. Jag vet. Jag är töntig. En stolt musiktönt. Men det är så sällan jag får möjlighet att nörda mig ut hela vägen! Att berätta de där extra töntiga sakerna jag kan om det bandet och hur den skivan gjodes. Vilka konserter jag flippat ut på och vilken trumpinne jag fångat.

Inatt har jag fått höra många nya band jag aldrig tidigare mött. Hört om genrer jag inte trodde fanns. Snackat det härliga med grunge. Jo, klart jag kommer få lida för det ikväll. När jag kommer vara ett lik. Men så värt det. Annars hade jag kanske somnat vid halv tre. Uttråkad och inte alls lika euforisk. Det är nu än mer viktigt att jag börjar jaga konserter att gå på i sommar. Har ju inte en enda planerad! Sick I know. Hade varit så jävla awesome att trilla över biljetter till Bruce Springsteen, tror han kommer ösa som ingen annan.. Sedan hade Pearl Jam varit helt magiska att få uppleva live. Får se vad som händer med det.

Så adda mariemadelene. på skype om ni vill ha lite nattligt sällskap någon natt! Var beredd på att möta en sjukt nördig brud som är totalt insnöad på musik och resor.

City by the night.
Love M.

Keep it simple..

0 Läs mer >>
"Du måste ta mig någon annanstans, hör du mig?"



Åh jäklar vad jag missat. Jonathan Johansson. Vilken kille. Vilka texter. Vilken musik. En sömnlös natt som denna så behöver jag något som lenar. Något som beör. Och detta kan vara det bästa jag hört på väldigt länge. Pricka in honom på spotify och njut! Länk till senaste albumet är här Jonathan Johansson – Klagomuren, lyssna speciellt på Stockholm. FANTASTISK. Jag är helt förtvivlad att jag missat honom tills nu. Mums!

Eller kolla in dessa spåren från nyhetsmorgon i tv4. Jag AVSKYR verkligen hans minspel dock. Förstörde hur mycket som helst nu när jag såg det..

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=jonathan_johansson_-_centrum&videoid=2137960

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=jonathan_johansson_-_redan_glomda&videoid=2137940

Man måste härma dem som orkar.
Love M.

Och i natt, jag orkar...

0 Läs mer >>



JA! Jag har suktat efter min Londonresa på tok för länge nu. Så när jag såg möjligheten till att vara ledig hela helgen kring min födelsedag så var jag bara tvungen att kolla upp hur billiga flygresor jag kunde fixa! 59 pix visade sig kosta. Sick eller vad? Jag menar det kostar det typ att ta tåget till Helsingborg.. Och detta skulle kalaset kosta från Malmö till London. Plus avgifter, men de låg väl på någon tjugo så hårddra det till 100 spänn.. Men jag hade fortfarande ingen att åka med. Så där började nästa jakt. Och det har sett rätt mörkt ut nu ett tag. Men så igår kom det dära smset jag väntat på. Från Anna. "Madde, jag kan åka med dig till London!!" JA! Så nu har jag en reskompis! Rusade in på Ryanair för att se att de höjt priset.. Men bara från 59 till 93, det ska vi nog kunna överleva! Så ÄNTLIGEN blir min Londonresa av! Sist jag var där, var det december 07? Hrm. Så hanns det iaf inte med mer än att kolla race of champions & lite fotboll. Inte så bara. Men jag vill ju känna staden på pulsen. Leva. Åh vad underbart det ska bli! Fira den ack så oviktiga 22an. Glömma åldersnojan för London ett tag. Jag ryser bara jag tänker på det! Men ni som läser min oerhört intressanta blogg. Vill inte någon av er med?! Ni hör ju själva hur billigt det är. Och "the more the merrier"!

Och när jag nu tänkte lägga upp lite bilder från min senaste tur till staden så har alla bilder lägligt försvunnit! Grrao på den. Men ser det som ett tecken. Inte lönt att ha en massa gamla bilder kvar när jag snart ska dit och ta en massa sweet bilder. Wihoo.

You better watch out!
Love M.

London calling..

0 Läs mer >>
"Of glory"

I'm back on track! Jag är in gen helgbloggare och kommer nog aldrig bli. Ska försöka hitta någon app till min snygga ZTE så jag kan blogga vart jag än befinner mig.. Just nu ligger jag i min fantastiska soffa. Nyvaken. Fick hela 14 timmar inatt! Välförtjänt. Funderar över vad jag ska göra under mina två lediga dagar.. Jag tippar på att jag kommer sova. Äta. Sova. Because I can!



I helgen har jag tänkt mycket på hur accepterat det är med elakheter och folk som är oförskämda. Vi är vana vid att ha en hård jargong i vänskapskretsen. Man hör ofta yngre tonåringar säga hora, bög och bitch till varandra. Inte i någon negativ mening, utan helt enkelt som ett slags smeknamn. Ingen reagerar något speciellt på detta. Kanske damen bredvid dem på tåget ger dem en extra fördömande blick, men hon har också hört dem säga det förut. "Dagens ungdom". I äldre umgängen är det fortfarande vanligt med dessa "smeknamn". Bög och fitta används flitigt i min krets. Om någon sviker, drar hemåt eller helet enkelt beter sig som en fitta så får denne höra det. Hur moget är det? Ärligt talat. Könsord? Real cute. Men det är inte bara orden vi använder som är nedvärderande. Hela jargongen är ofta negativ. Det är det här som kallas ironi som skapat det hela tror jag. Och alla är vi medvetna om det. Tills någon går över gränsen. Och då säger vi inte ifrån. Vi tar det. Surar. Vad är det för jäkla kommunikation egentligen?

Men i helgen stötte jag också på en annan sorts arrogans. I kassan. På jobbet. I mötet mellan två personer. Som anställd och kund. Många gånger får ett kassabiträde inträda en helt annan roll. Rollen som terapeut. Vi lyssnar på vad kunden har att säga och ger dem den feedback de behöver. Det tillhör servicen. Att vara där. Och jag gillar det. Men ibland så kan någon utnyttja detta. De vet att jag inte kan svara tillbaka fullt ut. Så ibland får man möta de mest oförskämda kunderna. För att de haft en dålig dag eller något. Det mesta kan jag ta. Men jag blir nästan full i skratt när en kund medvetet trycker på mina knappar. Försöker dra fram en reaktion. I helgen har jag färgat håret. Börjat gå tillbaka till min egen blonda färg. Det tar lång tid men så värt det. Alltså något som en kund totalt borde skita i. Det har inget med min service, mitt arbete att göra. Enbart mitt utseende. Men detta fick ändå ett par kunder att "attackera". Försöka locka fram någon slags reaktion hos mig. Först börjar de med en oförskämd kommentar om hur fasen mitt hår ser ut. När jag inte blir förbannad av detta gör de ett nytt försök med ett nytt påstående. Och så fortsäter det. Jag sitter där och svara på deras dumehetr med ett leende. Och i ärlighetens namn så bryrjag mig inte så mycket. Men jag blir förbryllad över hur en kund kan vilja föra över sin irritiation till mig? Klaga gärna om du får otillräcklig service, om jag är otrevlig eller på något sätt gör fel. Men för helvete. Ge fan i att snacka om mitt utseende!

I know I look hot ; )
Love M.

I'm on the edge..

1 Läs mer >>
"Baby I was born this way"



Ja, om någon någonsin tvekat på hurvida äkta blondin jag varit så har man under de senaste veckorna fått sitt svar. Ja, jag är en äkta dum blondin. Hur snyggt det än är att färga sitt hår från blont till brunt så dyker det ganska snabbt upp ett problem. Utväxten. Hemska, tråkiga utväxten. På en brunett som färgar sitt hår blont är man van vid att det lyser mörkt i bottnen. Nästan så att det är lite snyggt. Men när en blondin färgar till brunt och utväxten kommer blir det allt annat än snyggt. Det blonda bildar en synvilla om att man tappat stora tussar av hår. Jo så hemskt är det. Men varför färgar jag inte det igen bara då? Sluta klaga typ. Jo jag kan inte färga det igen eftersom jag nu ska gå på den långa vägen tillbaka till min naturliga färg. Det tar ett halvår för att få det hyfsat ljust och upp mot ett år för att min egen blonda ton ska regera.. Dagens i-landsproblem!


Off to Saxat för att få lite ordning på kaoset nu!
Love M.

I'm on the right trac...

0 Läs mer >>
"I'll lay with you"



Precis hemkommen från jobb. Känns att man inte är helt kry än. Helt slut. Har precis kokat en kopp the och ska just till att lägga mig på soffan med en gosig filt och slå på en rulle. Kan ju aldrig somna i tid när jag jobbat kväll. Men att varva ner på världens bästa soffa kan ju inte göra det hela svårare iaf!

Mys.
Love M.

Lay with me..

2 Läs mer >>
"So go-o"



Jomensåatt. Ge mig 2009 tillbaka. Bilden är från min tågluff i Europa jag gjorde innan jag gick på universitetsstudierna på LU. Bara att tänka på resan får mig att få gåshud, men kroppen då? Satan vad välsvarvade ben jag låg inne med. Och asset ska vi ju inte tala om..

Många rynkar på näsan och gör snea miner när jag snackar om att äta bättre och börja träna. Inte behöver väl DU tänka på det? DU borde ju istället lägga på dig ett par kg! Jo, reaktioner om att jag är tunn har jag alltid fått höra. Men dessa påståenden när jag snackar träning och kost gör mig mäkta förbannad. Ska jag, bara för jag råkar vara född med en tunn kropp, enbart vräka i mig skräpmat och skita i träningen? Tro mig, det leder inte till att jag lägger på mig några kilo. Snarare tvärtom. Jag är väldigt intresserad av kost och träning men alltid lika svårt för att ta allvar på det. Och mycket pågrund av dessa påståenden. När folk ser en smal tjej dricka vatten istället för cola på bion. Tackar nej till pizza. Käka en näve nötter istället för chips till filmen. Då är det ju något som är fel.. Vadå, försöker hon gå ner mer i vikt? Alltid denna fråga. När man redan är smal så kommer det alltid frågor om man försöker gå ner för att man väljer en nyttigare väg. 

Jag kallar det simpelt hälsa. Att tänka på vad man äter. Inte slänga i sig en massa skit. Att röra på sig. Träna kondition och bygga muskler. Det är att leva hälsosamt. Vare sig man väger ettt par pannor över medel eller under. Jag har varit mästare på att lägga den hälsosamma livsstilen på hyllan. Och misstolka inte mig. Det har jag mig själv att skylla. Jag har varit lat. Vet att det inte händer något speciellt med min kropp för det. Men det slår aldrig fel. Varje gång jag börjar med mina nya kostvanor eller börjar ut och pw en timme om dan får jag se de där blickarna. Höra de där kommentarerna. Igen. Försöker du gå ner i vikt? 

 

Sen är det klart att också jag har en kropp jag drömmer om. Men min handlar mer om att vilja ha mer former än att minska dem.. Men sen måste man bara sätta sig ner. Tänka realistiskt. Vilken kropp har jag egentligen möjligheten att nå? Vissa är födda med en kropp med naturligt fler former. Vissa totalt utan. Sedan får man göra det bästa man kan av det.

Just nu vill jag börja leva ett mer hälsosamt liv. Jag vill äta rätt och träna bra. Målet med det är inte att gå ner i vikt. Det är att bygga upp muskler, förbättra min kondition och helt enkelt må bättre. Klart att jag kan se tillbaka på nittonåriga kropp och tänka att de där låren vill jag ha igen och känna att magen nog behöver trimmas lite mer. Jag menar jag har också en bild av hur jag vill se ut. Men för guds skull. Tro inte att jag vill magra för det!

Just me, myself and I.
Love M.

You gotta step up you...

0 Läs mer >>

"I'm cleaning out my closet"

Det blev en ganska kul jul ändå. Visst att jag jobbade genom hela helgen samt alla adventskvällar.. Men lägenheten piffade jag till med både gran och stök. Ett välfyllt gottebord och hemlagad julmat gjorde mig till lite mindre Grinchig än väntat.. Bjuder på några pics jag hann ta innan jag städade bort allt..











Nu är det inge jul i mitt hus längre! Ska se till att bli klar med inredningen nu inom den närmsta månaden så jag kan börja bjuda hem folk på allvar : ) Tapaskväll har legat och skumpat i skallen nu ett tag..

Det här ska nog bli bra!
Love M.

But tonight..

2 Läs mer >>
"I've been blind"

Vad gör man när man har feber för miljonte gången på ett år och bara ligger hemma och försöker bli frisk? Jo, mitt bland allt grubbel och yrsel ställer man sig framför spisen och lagar utsökt mat direkt från hjärtat. Deta blev ett av resulaten.







Så fantastisk god och enkel blomkåls- och broccolisoppa med baconströssel & parmesan!

Kokade upp blomkålen, broccolin och palsternacka i bitar i buljong. Stekte sedan på vitlök och purjolök vid sidan om. När blomkålen och det andra blivit mjukt hällde jag av en del av buljongen, blandade ner lök blandningen och körde ett par varv med stavmixern. Klippte ner persilja och körde ett par varv till. Smakade av med salt & peppar. För att göra den lite fylligare och matigare tillsatte jag lite grädde också. Jag menar - vad blir inte bättre av grädde liksom? Sedan hackade jag bacon, stekte på det hårt tillsammans med chiliflakes och rökt paprikakrydda för att få lite hetta i soppan. Upp med soppan i en skål, hällde över en lagom mängd strössel, hyvlade lite parmesanost och pyntade med persilja.

Klart!
Enkelt, snabbt och gott!

Try it yourself!
Love M.

I've been a fool..

2 Läs mer >>
"But you start by letting go"



Varje år säger man olika saker man vill göra, uppleva, testa. Många av dessa saker stannar just där. Vid tanken. Vid snacket. Det är ytterst få saker vi verkligen tar tag i. För hur lätt är det inte att bara låta dagarna gå. Bara följa med. Gå till Jobbet. Lägga sig på soffan. Sova. Äta. Om och om igen. Men iår ska jag försöka beta av lite av alla saker man säger man vill göra. Så här kommer ett gäng olika saker som jag vill hitta på. En hel del random. Men så mycket kul! Lycka till till mig!

Festa i Köpenhamn - Springa tjejmilen - Baka bröd - Ha kuddkrig - Stå längst fram på konsert - Hångla i ösregn - Åka alla karuseller på Liseberg - Ha en alla hjärtans dag dejt - Basta och rulla mig i snö - Hoppa bungy jump - Lära mig laga bouillabaisse - Fika i Stockholm - Morgondopp i havet - Spela tennis - Åka snowboard - Fiska - Spara pengar - Bjuda på fika på mitt "secret hideout" - Spela gura - Dricka öl i London - Blogga - Annordna fest - Inreda klart lägenhetenGöra en långresa - Fotografera - Träffa nya människor - Stå på scen - Titta på utbildningar - Kramas - Överväga flytt - Dansa natten lång - Tvätta bilen the wet t-shirt way - Bjuda på smörgåstårta - Leva hälsosamt

And so on..
Love M.

It takes courage and ...

0 Läs mer >>
Feberfrossa hela natten. Tjock hals och hosta hela dan. Men det har inte stoppat mig från att planera. Drömma. Jag har ägnat de vakna stunderna av dagen till att skriva listor, klippa, klistra och planera. Jag har gjort veckans matsedel. Börjat med min nya budget. Skrivit upp mål att försöka nå under 2012. Tyvärr får jag vänta lite med träningen och andra aktiviteter tills jag blivit frisk igen, nu gäller det bara vila ut ordentligt. Samla kraft.

Tills jag viker ut mig och mina planer får ni ha tålamod!

Peace out.
Love M.

Sick in the head.

0 Läs mer >>
"Makes you stronger"

 Lissabon

2012 ska bli mitt år. Jag la inga nyårslöften. Inga måsten. Men jag har mycket tro på det kommande året. Under 2012 ska jag ta stora kliv mot att hitta vem jag är. Vad jag vill göra i livet. Hur jag ska vara. Det ska handla om mig. Mitt liv ska inte kretsa kring någon annan. Jag ska sätta mig själv först.

- Låter det ego? Ja. Behöver jag tänka så? Ja. Jag behöver överdriva tänket om mig själv. Annars tappar jag bort mig själv och mina drömmar. Och det är dags att sluta upp med det. Jag har ju så stora drömmar. Så mycket känslor. Som jag bara stoppar undan. Gömmer. Glömmer. Snart är jag 22 år och åldersnojan ä redan på plats.

 Paris

I lördags träffade jag en fantastisk tjej som jag fäste en stark vänskap med under högstadiet. Vi är så lika men ändå så olika. Vi har samma vilja, tro och drömmar. Men hon tar tag i det. Inte jag. Efter att inte ha sets på ännu ett halvår så möttes vi upp för en flera timmarlång fika. Skrattade, talade ut och lyssnade ivrigt. Vi mötte sedan upp med hennes kompis som är med stora kliv på väg uppåt i karriären. Att sitta med dessa så oerhört smarta personer gav mig en kick. Så inspirerande.

Så nu kommer bloggen igång igen. Kommer bli väldigt egoinriktade inlägg men jag måste skrva av mig. Fästa svart på vitt. 2012 ska bli mitt år. Mitt.

Love M.

What doesn't kill you...