1 Läs mer >>
 
Bilden ovan har cirkulerat på Facebook ett tag nu. Kul. Att man dissar mobilberoendet på sociala medier som 90 % använder just via mobilen. Men det är lite där det ligger. Vi vill gärna visa upp att vi inte är beroende av vår telefon eller de sociala medierna. Att vi är bättre än så. Men handen på hjärtat. Hur många gånger om dagen drar du fingret över skärmen och klickar vant in på den välplacerade instagramappen eller facebookappen? Ärligt. För mig är det sjukt många gånger om dagen. Speciellt när jag är ute. Bara jag ska gå mellan bilen och hissen plockar jag upp den. När jag sitter på bussen är den min räddning från alla märkliga människors blickar. COME ON! VAD FAN HÅLLER VI PÅ MED? 
 
Vad hände med att prata med varandra? Att bjuda hem vänner för att visa upp resans bilder. Att få en ny bekantskap på fiket eller att se att en krokus stuckit upp ur den frostiga marken. 
 
Misstolka mig inte. Jag säger inte att andra gör. Jag gör. Jag är kanske till och med en av de värsta. Jag med mina jävla matbilder jämnt och ständigt. Att maten ofta hinner kallna innan jag tagit den perfekta bilden och kommit på den bästa beskrivningen. Jag kan till och med bli arg för att jag inte kommer på en tilllräckligt bra text eller får med fågeln på bilden. Jag hatar att gå på bio - för där kan jag inte ta upp mobilen och kolla flödet. 
 
Sjukt. Det är vad det är. Men också ganska kul. Jag gillar att se vad andra lagar för mat. Det ger mig inspiration. Jag tycker om att se hur hippiesen klär sig i SF och hur man äventyrar på NZ. I love it. Men när lät vi det styra det sociala umgänget? När började vi tycka det var okej attt sitta med mobilen under en middag, till en film i soffan, på fotbollsmatchen, på resan och allt vad våra barn gör. Vad gör att vi hur lätt som helst kan släppa nuet för att vi måste posta om det på insta? Undvika att dansa loss på konserten för att filmen blir skakig. Ja ni förstår. 
 
Kan inte vi alla bara börja prata mer, umgås och inte sälja ut oss på nätet. Kan vi inte skryta om våra resor/barn/konserter/middagar/presenter över en öl eller en bit mat istället?
 
Ps. Läser du detta på en mobil just nu? : )
Love M. 

See the fool I'll be....

0 Läs mer >>

"Baby sister, leave this land"

Det händer mycket nu. Många beslut att ta. Mycket att ta in. Grubbel. Surr. Allt i takt med att jag drömmer mardrömmar och saknar sömn. Och alla dessa energitjuvar. Låt mig vara. Gå och ta någon annans energi nu. Jag behöver min. Jag behöver vara på alerten. Hålla huvudet högt. Andas. Lyssna på mitt hjärta. Känna efter.

En stor del i mitt liv håller på att förändras. Frågan är om jag vill följa med eller helt enkelt hoppa av innan det börjat?

Run, run!
Love M.

Don't get stuck..

2 Läs mer >>
"Is my favorite thing"



Så är den tillbaka. Ångesten. Ångesten att lägga mig i min tomma säng ensam. Ångesten att vara kär i någon som inte är kär i mig. Ångesten att inte veta vad som händer om en månad. Ångesten att känna agg mot en gammal vän. Ångesten som inte låter maten stanna i magen. Ångesten som gör att jag inte kan sova. Ångesten som gör mitt grubbel till två ton tyngre. Äckelkänslor på topp.

Love M.

Failure..

1 Läs mer >>
Så var den stora julstökdagen här. Dagen jag längtat efter halva året. För ja. Jag är en sucker av julen. Men jag vill hålla den inom adventens ramar. Men eftersom det blir jobb och lite annat i helgen så börjar jag fixa redan idag.

Så jag slår på julskivan. Börjar plocka. Och så hänger den sig. Skivan. Hackar fram och tillbaka. På varje spår. ÅH. The fucking story of my life. Så istället för att vara på årets bästa humör och pyssla som bara den. Så är jag på grymt dåligt humör och vill bara skita i hela jävla grejen. Åh.

Första äckliga ensamma singeljulen sen jag var fjorton. I en tom jävla lägenhet. - Äh fuck it. Jag tänket bli årets Grinch iår.

Fuck off.
Love M.

Mrs. Grinch.

0 Läs mer >>
Vad fan, inlägget jag skrev och la upp i morse har ju inte kommit upp! Åh. Och nu har jag försökt med tre nya uppladdningsförsök men det vill sig inte. Hoppas det dyker upp någon gång under kvällen.. Men bara konstigt att jag kan lägga upp inlägg nu efter men att just de inlägget inte vill sig alls.. Jaja, det kommer väl upp någon gång. Bara störigt nu när jag kommit igång och börjat uppdatera ett par gånger om dan att det inte vill fungera..

Well, nu pyser jag iaf.
Love M.

Agg.

2 Läs mer >>

"I don't feel you anymore"



Bilden förklarar rätt bra vad jag känner för den här dan. Eller om jag ska vara ärlig - kvällen. Dagen har varit kanon med massa jobb och stoj. Det var på vägen hem som allt ändrade riktning. Just nu vill jag bara att någon ska ge mig en kram. Hålla om mig och ge mig lite värme. Istället sitter jag hemma i min tomma lägenhet och låter tankarna rusa. Igen. Men bara sådär så kom det en dödsångest över mig. Inte att jag ska dö. Inte heller att någon i min närhet ska dö. Men alla som har gått bort. På tok för tidigt. Jag hatar cancer. Alla ska ju för fan få det jävla helvetet. När fan ska vi komma fram till ett jävla botemedel mot det? När ska alla dessa underbara människor få en ärlig chans till ett vettigt och långt liv. Jag hatar alla andra sjukdomar också förresten. Det gör så jävla ont att aldrig mer få krama om en människa. Höra dennes skratt eller se ett äkta leende. Att känna förlusten, saknaden och det stora tomrum som följer.

Jag hatar sådana här jävla känslorus. De kommer oftast när jag stressat och ska varva ner. Det gör fysiskt ont. Tårarna rinner. Ilskan växer. Vad fan ska det vara bra för? Jag vinner inget på att det rusar. Jag blir bara argare på mig själv och världen för att allt är så fel. Jag menar hur fan ser vår värld ut idag egentligen? Vi kan gå och blunda för alla missöden i resten av våra liv. Men det förändrar inte läget. Det händer ändå. Och vad gör jag åt det? Nej just det, inget. Jag gör fan inget för att världen ska bli en bättre plats. Så jävla dåligt. Jag lever i min bubbla. Låter allt passera. Avvaktar på håll. Fegar.

Fuck this.
Love M.

Are you there?

1 Läs mer >>
"Längtar efter något som kan rädda mig"



Det är så lätt att trilla tillbaka till gamla vanor. Att sluta kämpa. Ge upp. Trilla tillbaka. Jag är mästare på att gå emot mina egna principer. Jag verkar vara sjukligt beroende av att ge mig själv ångest. Att sätta snubbelben för mig själv. Att ge upp är min melodi. Jag har väldigt lätt för att börja, planera och styra upp. Detta gör jag kontrollerat och strukturerat. Säger att denna gången ska det iaf fungera. Denna gången ska jag fullfölja. Men så bryter jag till sist. Ger upp. Slutar. Det kan handla om en ny livsstil, skola eller som del av ett fotbollslag. Jag hatar det. Men jag är en quitter. Att bygga upp något och känna så starkt för det. Var glad, nöjd och upprymd. Det är då det kommer. Känslan av att inte vara värd det, att inte vara tillräcklig eller på något annat vis bli tvingad till att sluta.

Men sen är jag inte den som är den. Jag slutar aldrig att börja. Jag börjar om på nytt igen. Än mer kontrollerat och planerat. För jag vet ju vart jag vill. Men det känns lite mer motigt för varje försök. Som att starta i uppförsbacke. Detta i sin tur gör att jag ger upp lättare nästa gång. Viker mig. Säljer mig.

- MEN efter ett nytt fall kommer en ny start. Och det är den jag jobba på nu. Det är måndag och jag är redo för förändring! Så lycka till till mig!



Och så har jag snackat med underbaraste Malin! Och som alltid får hon en att komma i rätt balans. Finna hopp och pepp. Så nu jäklar i det ska det till förändringar! På bara några minuter har jag fått coachning värt hur mycket som helst. Lägg där till den sköna dialekt den här damen ligger inne med! Åh, tack för att du är du!

Love M.

Vart jag mig i världe...

1 Läs mer >>
"and something I'm not revealing"

Jag tar bilen. Smäller på nya skivan med the used på högsta. Gasar. Kör bort. Följer den krokiga vägen. Andas. Fäller tårar. Tankarna snurrar. En minnesbild som kan förstöra så mycket. Stannar vid favoritplatsen. Intill minneslunden. Sätter i lurarna. Skruvar upp adept, alesana och underoath. Går ut på bron. Stannar mitt över ån. Blickar ner i det svarta. Ser strömmarna mötas. Löv som faller. Andas. Försöker ta mig samman. Lyckas för en stund. Tittar på solen som sakta sjunker. Får upp minnesbilden igen. Ångesten väller över. Det som kan te sig så litet för andra är så enormt stort för mig. Det har förstört så mycket. Har inte läkt än. Står kvar länge. Börjar bli kall. Sväljer. Går tillbaka till bilen. Skruvar upp och kör tillbaka. Men det är inte över. Inte än.



M.

You felt the coldness...

1 Läs mer >>
"It can't go on like this"

Jag var visst för snabb med att ropa ut att mina sömnvanor äntligen hade blivit bra. Här ligger jag nu, klarvaken och trött på samma gång. Bara helt omöjligt att sova. Grubbel, grubbel. Varför ska man alltid ha som mest att tänka på under natten? Hade jag inte kunnat filosofera över allt detta under dagens alla långa timmar? Man kommer ju aldrig fram till några klokheter ändå. Men åh. Minuterna går så snabbt när jag inte kan somna. Klockan går liksom lite snabbare för att jag inte ska hinna med någon sömn alls till sist. Typiskt.

Men för att göra det bästa av det hela kollar jag över vilka nya jobb som lagts ut. Försöker göra upp en plan över hur jag ska kunna fixa mina kurser. Planerar morgondagens måltider. Och inte minst framtidens dejter. Japp, stort som smått. Allt för att locka fram de där små flimren av trötthet som brukar dyka upp på kvällskvisten. Nu har jag dessutom testat att skriva av mig lite. Nu kanske jag kan släppa grubblet och börja räkna söta små får istället..

Bääääääää.
Love M.

I need some sleep..

0 Läs mer >>
"I can't explain why I'm still here"



En dag kommer du till insikt. Vad du förlorat och vad du gått miste om. Det kan komma i små, små bitar. Men till sist kommer dagen då allt faller på sin plats - eller rättare sagt faller totalt isär. Den dagen är intensiv. Hård. Kall och speciellt äcklig. Det värsta är att vetskapen du vinner denna dag kan följa med framåt i tiden. I flera dagar. Veckor. År. Ja, du fattar. Effekten blir en tankesmörja som inte går att reda ut. Varken med tvång eller hopp. Det är svart på vitt. Men det gör inte det konkret. Enkelt att ta på. Nej, tvärtom. Plötsligt känns det flummigare och mer okontrollerat än någonsin. Du lägger ner tid på att få fram svaren på varför allt har blivit som det är. Vad du hade kunnat göra för att förändra det. Du funderar hur du är som människa nu. Ofta har du nog tappat greppet om vem du är vid den här tiden. Tappat greppet om det mesta. Du kan ju aldrig ha valt att trilla dit du är nu, eller? Sedan kommer önskan om att accepetera din situation som den blivit. Att det på något sätt var det ända rätta. Men innerst inne vet du att det är fel. Så katastrofalt fel. Men så kommer den där känslan om att acceptera tillbaka igen. Vad vet du egentligen?

Love M.

I'v been fooling myse...

0 Läs mer >>

Fuck this.
M.

When all is said and ...

1 Läs mer >>

Att aldrig gå in på djupet. Att aldrig bli engagerad. Att aldrig vara ärlig. Aldrig blotta sin själ. Allt är svart eller vitt. Ingenting däremellan får äga rum. Att det ska vara så lockande som möjligt. Inbjudande. Enkelt. Att göra allt för att fånga sin publik. Undvika sin egen väg. Följa John. Förbundna ögon. Undvika starka känslor. Bilden av något är det som har betydelse. Illusionen. Inte tanken. Inte viljan. Att slutet är bättre än början. Slutprodukten. Förpackningen. Omslagspappret. Att vända kinden till. Blunda. Hålla andan. Ta två steg framåt. Glömma. Att ta något för givet. Släppa taget om det som borde vara glömt. Sudda ut det ingen annan ska se. Höra. Veta. Falskhet. Smink. Att välja tystnad framför tal. Framför skrift. Att avvakta. Se på. Iaktta. Stänga av. Låta bli. Följa konsekvenserna. Sortera. Välja bort. Ta för sig. Anpassa sig. Förändring. Att behålla lugnet. Avsky för olikheter. Titta i spegeln. Rätta till. Fixa. Polera. Ikläda en roll. Uppvakta. Underhålla. Svälja.

Ytligheter.

0 Läs mer >>

Mardrömmar. Behöver jag säga mer? Åh, ge mig mina nätter tillbaka! NU!



Jag vill sova lika skönt som jag alltid lyckades med när jag var femton..
ZzzZ.

My deadly dreams.

0 Läs mer >>
Blir till att ta en lång löptur i takt till adept och alesanas trygga famn.

"Forever, it's just an empty word that often drowns behind the illusions
Yet we always try to encourage our disbelieves with such a frailty word" - Adept

Kommer förhoppningsvis ett hyllningsinlägg till björk och lite cdonrapporter. Men fuck off sålänge, would ya?
M.

Fuck this morning.

0 Läs mer >>
Jääh. Nu var det beslutat. Jag ska leva på luft nu. Ett tag iaf. Ska bli spännande. Typ.

Eller vinner jag på 50/50 lotten ikväll?!
Love M.

Breathe in breathe ou...

0 Läs mer >>
Fan vad tråkig jag börjar bli här.. Funderar på att börja köra temablogg snart igen.. Kollade in min gamla musikblogg som jag också tyvärr tappade intresset för, men då skrev jag iaf på ett roligt sätt..
http://madlys.blogg.se/

Och min gamla egoblogg som jag iofs inte kan tycka är bra för fem öre, men den följer också samma mall, jag tröttnar efter ett par veckor. Grrao.
http://madly.blogg.se/

Well, får se om jag kan speeda upp det lite här i dagarna. Får ta up fotograferandet igen och bjuda på lite smaskigheter.. Häftigt värre...

Keep cool.
Love M.

Usla inlägg.