My hands, they're strong..

"But my knees are far to weak"



Jag har bott hemmifrån i två år nu. Bott själv i åtta månader. Så mycket har hänt under tiden. Jag har förändrats. Jag antar att det är precis som det ska vara. Men jag vet inte om jag gillar det. Jag har blivit två år äldre 19-21. Jag har gått från student vid Lunds Universitet till arbetslös. Jag har gått från att vara omtyckt på jobb till att bli svartmålad och kickad. Jag har gått från att vara sambo till singel. Jag har gått från fejkbrunett till blondin. Jag har gått från rastlös till lat.

Två år av smått kaos. Det har resulterat i den jag är nu. "What doesn't kill you makes you stronger". Lite så är det. Hela världen har inte trillat över mig, men det har funnits jävligt jobbiga stunder. Men jag har lärt mig mycket av det. Jag har blivit mer självständig. Jag kan faktiskt vara själv ibland och tycka det är ganska skönt. Och kan faktiskt känna mig lite mer vuxen. Små, små steg.

Det är inte svårt att vara ärlig.
Love M.

Kommentarer:

1 HELLE:

skriven

<3

Kommentera här: