One thing is for certain..
Att umgås med sitt ex. Det är svårt. Under ett avslut av en relation så öser man över varandra med lovord om att man alltid kommer vara vänner. Bästa vänner. Och hur man ska fortsätta umgås även efter det tagit slut. Men det är ju inte så lätt. Först måste man få ett tag på sig att känna sorg. Släppa taget om tanken på att hitta tillbaka. Sluta hata. Ja, listan kan göras lång. Men hur gör man då när man varait tillsammans och bästa vänner i fem och ett halvt år?
Jag valde att ta avstånd. Jag ville klara stå på mina två egna ben. Jag ville bli den självständiga tjej jag alltid strävat efter att inträda. Var gång vi sågs blev en mindre plåga, det var som att strö salt i såren. Jag visste att vi tagit helt rätt beslut, men det var ändå en tomhet. Och sen kom den nya flickvännen. Och tro mig, jag blev verkligen glad för hans skull. Han behöver ha en tjej vid sin sida och han fick den bästa. Jo, så glad för honom var jag. Men det var rätt tufft. Att hans liv gick vidare medan mitt mer eler mindre stod på paus. Men jag visste ju att det skulle förändra sig. Snart skulle det vända för mig med. Och det gjorde det, jag har hade en fantastisk vår/sommar och träffade en massa nya vänner, fick ett jobb och träffade en kille. Det gick bra för mig med!
Så därför var det faktiskt riktigt trevligt att umgås en eftermiddag med honom igår. Han skulle hem till byn för att göra lite andra ärenden och jag tänkte utnyttja hans datakunskap. Tyvärr glömde han sladden, så någon hjälp med datorn fick jag icke. Men vi snackade en massa skit, delade upp julsaker och hade faktiskt riktigt kul. Men vi snackade inte en massa gamla minnen, det är då det blir lite tokigt. Då var vi ju ett par. Nu är vi vänner. Finns ingen anledning att dra upp gamla minnen. Vi minns dem båda två. Det räcker så. Så alltså på det hela taget hade jag en trevlig eftermiddag med en god vän. Jag vet inte om och isf när det kommer hända igen. Och det är rätt skönt. Vi har ju faktiskt vars ett eget liv nu.
Be kind to one another.
Love M.