See how they resemble oneanother?

"Even in their plastic little covers"



Foto Isabell N Wedin.

Det är måndag igen. Det är nya tag. En ny tid. Det veckan kommer att bjuda på har aldrig hänt förr. Det är lite spännande. Att inte veta vad som ska ske. Men det är också lite läskigt. Framtiden går ju inte att bestämma. Jag kan inte bestämma vem jag ska springa på. Vad jag ska vara med om. Det återstår att se.

Denna måndagen är lite speciell. Det är verkligen slut på något och början på något nytt. Just i denna veckan så ska jag ta tag i allt jag haft på hyllan ett tag. Tid att lägga korten på bordet. Tid att förändras. Det måste ske under denna veckan. Jag kan inte skjuta på det längre. Det är som att dra av ett plåster, man vet att det kommer göra ont som fan, men ju snabbare man drar destu kortare tid smärtar det. Det är en del att ta tag i. Men jag under helgen har jag förstått vilka fantastiska vänner jag har. Helt underbara. Hade det inte varit för er så vet jag inte vart jag skulle befinna mig. Tillsammans så är vi fan fantastiska!

Träningen ska igång på allvar nu! Maten ska fan diciplineras. Inget mer jävla godis! Tre mål mat. Två mellanmål. Lägenhetn ska bli helt klar. Jag ska bli lycklig! Med betoning på det sista påståendet. Jag ska fan bli lycklig! Jah har rätt till det. Jag behöver det. Nu. Nu. Nu.

No time to loose.
Love M.

Kommentera här: