It's times like these..
Det blir mycket skriverier om mina vänner i den här bloggen. Men vad jag skriver på tok för sällan om är min underbara familj. Min mamma, min pappa och mina två storebrorsor. Och nej vi är inte en typisk helyllefamilj. Det är inte bara glada miner och kramar. Vi är så mycket mer. Det är inget påklistrat. Ärligt rakt igenom. Vi kan sura, skrika på varann, smälla i dörrar och ibland glömma bort varann. Men vi har också mycket skratt, kärlek och trygghet. Vi vet helt enkelt vart vi har varandra. När vi behöver en kram eller någon att snacka med så är vi där. På rekordsnabb tid (för alla gillar vi att köra rally..).
Foto Partrik Sjöling
Som lillasyster har jag alltid velat göra mina brorsor stolta. Att leva upp till deras förväntningar. Så långt jag kan minnas så har deras åsikter vägt tungt. Jag minns den dagen i åttan när brorsan berömde mina kläder. Jag kan lova att dessa blev flitligt använda efter det tillfället.. Vid ett annat tillfälle uppmanade brorsan mig till att vänta med drickan, att det var för tidigt. Och kan ni då tänka er att jag faktiskt höll upp? Ett bra tag. Den här känslan av att att de ska vara stolta av mig har inte försvunnit än. Jag försöker fortfarande göra dem nöjda. Och ofta tror jag faktiskt att de är riktigt stolta över att ha mig som lillasyrra. Och ni ska veta hur stolt jag är över dem. De har lyckats så bra med sina liv. Äldsta brorsan med sin snygga lya i Hbg och mellanbrorsan med sin villa i Perra. Bra jobb och stort umgänge.
Jag och mina syskon har haft turen att få två fantastiska föräldrar som format oss till dem vi är idag. Det är dem jag har att tacka för att jag älskar att möta nya människor. Jag älskar att underhålla och se till att folket i min omgivning trivs. Jag är ärlig och pålitlig. Det som också är bäst med just mina föräldrar att de är lika galna i äventyr som mig. De hänger mer än gärna med på mina småtrippar till Danmark, går på bio och påtar i trädgården. Det kan inte vara lätt att ha en så rastlös dotter, men ni får det att fungera. Och mer än det. Jag vet att ni alltid finns där. Och vad är egentligen viktigare än det?
Ni är bäst!
Love M.